Nu tackar jag Blogger och går över till Mama!

Jag har valt att flytta min blogg till Mama´s bloggportal.
Hoppas att ni vill fortsätta följa mig och min familj där!

http://blogg.mama.nu/visstfinnsmirakel/

Min första "Bloppis"

Klicka här för att komma till min Bloppis!

Att anklaga eller inte anklaga sig själv..

Tiden bara rusar iväg, som vanligt!

Kort summering!

* Köket är äntligen färdigt! Bänskivorna är på plats, alla handtag är utbytta och nya "kakelskivor" är uppsatta.
* Jag har lagt nytt golv i köket och hallen (Silver ek, Snacka om lyft!)

* S (B´s näst äldsta son) konfirmerades i söndags. Vi hade grill och tårtkalas för ca 30 personer i trädgården, och det gick över förväntan! :)

Annars lunkar livet på..

Vi väntar fortfarande på svaren ifrån Jamies gamla MR plåtar... det är jobbigt att inte veta vad som orsakar epilepsin.
Jag hoppas innerligt att det är en "gammal" skada, så att det inte hänt ngt nytt.
Tror inte att jag klarar fler "käftsmällar" nu. Men jag vet, jag vet.. man klarar det ändå, man har inget val.
Vissa dagar så är det verkligen tungt, det är svårt att förklara hur det känns egentligen.
Jag är ledsen, arg och på sätt och tycker att saker och ting är rent ut sagt jävligt orättsvist. Tror att mycket av de känslorna kommer ifrån att Jamies hjärnblödningar troligen orsakades av den stora svängningen han gjorde när han hjärtfrekvens gick ner under förlossningen. Det försvagade hans blodkärl och ett par dygn senare så small det.
Jag anklagar fortfarande mig själv vissa dagar för att jag inte kunde få ut honom. Tage kom först vaginalt och sen la sig Jamie på tvären och min livmoder hade inget mer att ge. Trots värkstimulerande dropp så fick jag inga krystvärkar. Och sen så blev det katastrofsnitt, då Jamie inte återhämtade sig. Och Ja, jag har faktiskt sorg ibland för att Jamie fått de skador han har. Hur vi än vänder och vrider på det så kommer det att påverka honom.

Det är egentligen helt idiotiskt att måla in sig i en svart grotta på det här viset. Jamie lever, han är en helt fantastisk liten glad kille som faktiskt mår ganska så bra.  Och dessutom, så fans det ingenting jag kunde göra åt det, absolut ingenting.

Trots det är det svårt att inte "sörja" och att inte anklaga sig själv ibland. Förstår ni hur jag menar? Är det någon utav er som läser min blogg som kan känna likadant?

Nog med "lipande"!

På fredag ska vi ut på äventyr! :)
S som konfirmerades i söndags ska spela fotbollscup i Helsingborg, så Tage, Jamie, B, S storebror och S & S mamma och jag ska åka ner och hejja på! Vi ska bo på hotell över natten och kanske ta en kort tur över till Danmark.
Det ska bli riktigt roligt! :)

<3

Published with Blogger-droid v1.6.8

Tiden är knapp. Så ha inte bråttom.

I Torsdags var det full rulle från morgon till kväll..
På morgonen var på hörseltest på Sahlgrenska med båda pojkarna.
Testet bestod av flera delar, först fick pojkarna lyssna på toner i högtalare som stod på skrivbordet framför dem, med en bildskärm brevid. När de tittade åt det håll tonen kom ifrån visades en bild på tillexempel en hund på skärmen.
I andra delen av testet så fick de lyssna på olika toner och ljud i hörlurar, det är för att man säkert ska veta med vilket öra de hör tonerna som spelas upp.
Jag trodde att Tage skulle "riva hela stället", då han har svårt för det där med att sitta still längre stunder. Men faktiskt så gick det över förväntan, Tage var jätteduktig!
Efter testen så fick vi träffa läkaren som skulle kika lite i öronen på pojkarna och prata lite om deras tid på Neo.
Visste ni att barn som vårdas så kort tid som en vecka på Neonatal riskerar att få hörselskador?

Tage fick en godkänt! Han hör helt ok, men ska kallas på kontroller igen om ett par år.
Jamie var lite av ett frågetecken.. han hör, men nedsatt.
Nu är frågan om det är ngt som sitter i själva örat, eller om det kommer ifrån hans hjärna. För att ta reda på det så ska han gå igenom en hjärnstamsaudiometri.
Det är precis som med Jamies syn, vi vet ännu inte om hans syn är nedsatt för att han har tex ett brytningsfel och det kommer gå att korrigera med glasögon. Eller om hans skador på syncentrat i hjärnan orsakar den nedsatta synen, om så är fallet så kan man inte korrigera synen med glasögon.
Vi får det det lite som det kommer och inte ta ut "sorgen" i förväg.
Jamie är ju hur fin som helst, även om han kanske ser och hör lite dåligt. ;)

Efter besöket på Sahlgrenska så skulle jag på ett möte med kommunen angående Jamies rätt till personlig assistent.
Det gick ganska bra. Denna gång så fick jag mest information..
Nu ska jag samla ihop alla läkarintyg och skicka in ansökan till Försäkringskassan, samt se till att Jamie får gå igenom en Psykologisk utredning (!).. fråga mig inte hur de ska kunna göra en sån på en 1 årig liten kille, damen på kommunen hade heller ingen aaaaning om hur man gör det.
Men jag ska prata med våra läkare och så får vi göra som med Jamies syn och hörsel.. Ta det som det kommer helt enkelt.
Igår var det en ganska lugn dag, jag gick hemma och mysslade lite.
Det behövs dagar då man inte gör ngt speciellt, utan att man bara "är" inemellan..
Kanske, kanske att jag ska byta lister under skåpen i köket idag.
Vi får se vad jag känner för efter frukost! ;)

Cause baby you're a firework come on, show 'em what you're worth make 'em go "Ah, ah, ah" as you shoot across the sky

Idag har en fantastiskt trevlig tjej ifrån Habiliteringen varit här och lämnat en stol till Jamie som han ska ha fram tills vi ska prova ut den "riktiga" stolen i Augusti.
Den här stolen blev faktiskt en riktig höjdare! Han blir så stolt när han sitter i den och han är betydligt starkare i nacken än vi trott! Han orkar sitta i stolen mellan 5-10 minuter i taget, och det är ett otroligt framsteg för honom att klara av det här. 
Snacka om kämpe! Fantastiska, underbara Jamie! <3

Imorgon ska vi först besöka öronläkaren på Sahlgrenska med båda pojkarna, sen ska jag träffa en tjej på Partille kommun och ha ett möte om att jag vill blir Jamies personliga assistent. Imorgon ska jag mest få information.. vi kommer behöva träffas flera gånger.
Håll alla tummar i världen för oss att det ska gå bra!
Det hänger över mig, jag önskar så att det vore enkelt med alla papper och möten.. jag får alltid en klump i magen.
Tänk om det räckt med ett läkarintyg och ett samtal, så var det klart! ;)
Tack och lov har vi ett fantastiskt team som står bakom oss!

You're my river running high, run deep run wild

Nu har åskan brakat loss, två gånger. Det är så skönt när det får regna och luften fräschas upp ordentligt. Jag tycker att mina tankar rensas upp efter åskan också..saker och ting känns lite lättare när jag inte har det där "trycket" i huvudet.

På onsdag så kommer det en arbetsterapeut ifrån HAB och ska testa en liten stol till Jamie, som ännu inte är stark nog i rygg och nacke att sitta längre stunder i Stokke stolen. Den stolen som ska testas nu är en tillfällig variant som är ganska "upprätt", så vi får se om det fungerar med den. Aannars så får vi avvakta till i Augusti då ska vi prova ut en rejälare stol som han ska ha så att han kan sitta med oss vid matbordet istället för att sitta i babysittern på golvet...
Han kommer kunna"vara med" på ett helt annat sätt, så det här längtar vi efter! <3

Besök gärna min prematur grupp på Facebook! Föräldrar, anhöriga och vänner till extremt prematura barn.
Det är guld värt att kunna stötta varandra!

Toto, åska och vacker natur..

Denna veckan har bara susat iväg, fattar inte hur tiden kan gå såå fort!
Min mamma kom ner till oss i Onsdags (alltid lika mysigt), och vi grillade och satt uppe till mitt i natten och blarade på som vanligt.. ;)

I Torsdags kväll var jag, B och några vänner och tittade på ToTo i Trädgårdsföreningen i Göteborg, min underbara mor tog hand om de små. Det var en fin kväll! Varmt och skönt och bandet var (såklart) hur bra som helst!

Innan vi åkte in till Göteborg satt vi ute och pratade på baksidan huset, jag gick in för att hämta ngt och när jag kommer tillbaka och sätter mig så small det till i stolen och jag for rätt igenom! :D Herregud vad fort det gick och så paff man blir när sånt händer. Tack och lov så hade jag inte ngn av pojkarna i famnen!

Jag drog i min höft ganska rejält, så jag har en ganska "go" blå bula där nu.

Igår förmiddag ringde Jamies neurolog, Amir..
Jag fick en rejäl klump i magen då jag trodde att vi skulle få besked om Jamies gamla MR plåtar, och om dom kunde se var Epilepsin kommer ifrån... men icke.
Eftersom det är semstertider så kommer vi få vänta i någon månad till innan vi vet om dom kan se ngt på de gamla eller om vi ska göra en ny MR. Bara att gilla läget.
Vi ska också öka Jamies Keppra dos från 1 ml morgon och kväll till 1,5 ml två gånger dagligen (detta kombinerat med Fenemal), eftersom han fortfarande inte är helt anfallsfri.
Men jag ska inte muttra om det, vi ser en klar förbättring nu när det gäller Jamies anfall! Från ett genomsnitt på ca 10 anfall per dag, som varade allt från 2 sekunder, till långa serier på 10 minuter så kanske han får 2-3 kortisar på en hel dag, och då oftast när han är väldigt trött.

Håller dock tummar och tår för att det ska fungera, så att han får bli helt anfallsfri!

Efter att ha pratat med Amir så snurrade det lite i huvudet, jag bävar lite inför att få veta vad som syns, eller inte syns på MR bilderna. Så mamma och jag tog en promenad i det fina vädret.. skönt att få lite luft.
Jag har lagt till ett par bilder nedanför ifrån Säveån, som vi följde på vår promenad. :)

Nu kallar de små på mig och det är dags att äta frukost!
Sköt om er mina vänner!

Den här otroligt vackra fjärilen hittade jag i vårat kök, jag har aldrig sett ngn liknande, den lös grönt!

I Onsdags kväll kom äntligen åskan jag väntat på så länge, det var skönt med en ordentlig "urladdning".

                              

Äntligen har kaffet kommit fram!

Idag fick jag äääntligen den stora kaffe (och te) beställningen jag skickat efter ifrån Tyskland! :)
För ca 2 veckor sedan köpte jag en Tassimo kaffemaskin, som jag är så nöjd med. Lite synd är att det inte finns så stort utbud på kaffesorter i svenska matvarubutiker. Så det är tur att internet finns så att jag kan köpa kapslar utomlands!
Det blir ett kort inlägg ikväll, men jag skriver mer imorgon.

In the shadow of night I see the full moon rise telling me what's in store...

Åååh.. en sån dålig dag det har varit idag.

Det har varit en såndär "nästan vad man än gör eller säger så blir det knas dag".

Ska inte vara neggo egentligen, men gud så tung i huvudet jag blir av sån här tryckande luft.. min mor och jag är likadana.. vi kallar det "åskluft".

Så som det är nu så röstar jag på en rejäl urladdning i form av åska så att luften (och humöret!) blir lite lättare..

Vi har precis lagt barnen för natten, så jag tog mig en kopp kaffe och satte mig här och skrev av mig lite.. skönt med lite egentid.

Till och med kvällsrutinen med Jamies mediciner, Keppra och Fenemalen gick snett. Jag ger de alltid i doseringssprutor och Kepprasprutan är så himla trög, lite för hårt tryck och så:"SPRJOFF" så sprayade jag ner B, Jamie och mig själv med Keppra.. grattis. Lätt att veta hur mycket han fick i sig? Han kunde omöjligt fått i sig allt så han fick en halv ml till, just in case..

Hade en väldigt mysig stund med Tage när han satt i badbaljan förut. Haha, han är bara såå go när han badar. Det verkar som om han verkligen tycker det är skönt, precis som Jamie. Tidigare var Tage väldigt skeptisk, men det har äntligen vänt! :)

Jag tänkte också berätta för er som läser min blogg att jag startat en facebook grupp för Föräldrar, anhöriga och vänner till extrema prematurbarn.

Följ denna länken för att komma dit: Föräldrar, anhöriga och vänner till extremt prematura barn

Lägg gärna till er själva, eller bjud in vänner ni känner!

Jag vill gärna prata med andra prematur mammor och pappor! Vi sitter i samma båt!

Min mamma finns också på sidan, och hon vet hur det är att vara anhörig, sidan är till för er också!

Sköt om er mina vänner, så hörs vi snart igen!



Jamies medciciner..



 

For the moon never beams without bringing me dreams..

Nu har jag åter igen gjort ett längre blogg hopp.. sorry about that!
Tiden går så fort..
Kan ni tänka er, idag fyller Tage och Jamie ett år, korrigerad ålder...
De var beräknade till den 2 Juli 2010. Så på sätt och vis är de deras andra födelsedag idag, för i år!
Det har firats med skaldjur och lax på uteplatsen. Småttingarna fick välling/ersättning spetsat med päronjuice.. ;)

Sen i Torsdags har min sambos näst äldsta son, S, haft sin kompis E här. E flyttade tillsammans med sin familj till Frankrike för några år sedan, och har nu varit hemma och hälsat på i några dagar. Det är såå roligt att de här två superfina killarna fortsatt vara så goda vänner!

Annars så har vi hunnit vara hos min mamma i hennes röda stuga i skogan och firat midsommar. Vi hade det såå mysigt och det dröjer inte länge innan vi åker dit igen! <3

Jag har också dragit igång processen för att eventuellt kunna bli Jamies personliga assistent.. jag har första mötet med kommunen den 14 juli.
Är inställt på en lång och ganska jobbig process.. men jag hoppas innerligt att det ska bli bra i slutändan och att det inte drar ut alltför mycket på tiden. jag har inte så himla många föräldrapenningdagar kvar och är därmed liiiite lätt stressad. Men jag ska inte "måla fan på väggen" som jag brukar säga..

Nu ska jag sätta mig med en kopp kaffe tillsammans med Tage och Jamies pappa (som igår äntligen gick på semester!!!) på uteplatsen.
Sköt om er mina vänner och remember to seize the day...

There is only one remedy to take away the pain, You gotta roll with the punches baby and start all over again.

Nu har vi fått resultatet från EEG undersökningen.
Ja, Jamie har ökad krampaktivitet, Epilepsi.
Det går inte att se vad det är för typ av anfall på EEG utan det ser man på hur själva anfallet ser ut.
Han förlorar inte medvetandet, men han krampar i armar och ben, "skrattar" och tuggar med käkarna ibland så han blöder lite då tänderna skaver i tandköttet, han "rullar" med ögonen och rör huvudet i en cirkelrörelse, alltid åt höger. Stundtals kan det se ganska obehagligt ut, men vi har börjat vänja oss..
Vissa dagar så kan han bara ha något anfall, ibland så får han flera, liksom i serier.
Den typen av anfall Jamie har kallas för Gelastiska anfall.
Det är en ovanlig typ av anfall som i många fall är svårbehandlade.
Som det är nu så står Jamie på Fenemal och Keppra, förhoppningsvis så ska det fungera så att han bli anfallsfri. Blir han det så ska vi försöka sätta ut hans Fenemal... Men vi får avvakta och se om några veckor om behandligen har effekt.
Självklart kändes det som en käftsmäll att få beskedet om Jamies epilepsi.. trots att det inte var helt oväntat. Det hjälper ju ingen att gråta över det, utan vi får göra det bästa av situationen och försöka tänka positivt, även fast det är väldigt svårt ibland..
Skulle det vara någon som har ett barn med gelastiska anfall, eller om du själv har det och läser detta så skulle jag bli väldigt glad om du kontaktade mig.

Något fantastiskt som Jamie gjort är att han stöttat på sina ben i flera sekunder, kanske upp åt en halv minut! Och sååå stolt han blir! han skiner som en sol! Det värmer i mammas och pappas hjärta och ger oss hopp om att Jamie ska få det bra. <3
Imorgon ska jag tala med vår kurator samt kommunen om att få bli Jamies personliga assistent, jag håller tummarna för att det ska fungera!

Annars så har vi tagit det lugnt i helgen, min sambo röjjde i trädgården igår och så grillade vi på kvällen. Trots duggregn så gick det alldeles utmärkt! ;)
Nu ska jag lada kaffebryggaren och pyssla lite här hemma..

 Må gott mina vänner!

 

I wonder what tomorrow has in mind for me, Or am I even in it's mind at all

Ojoj.. åter ett stort uppehåll mellan blogginläggen.
Det går i perioder mitt skrivande.
Å andra sidan har det precis som vanligt vart full rulle här.
om jag ska börja med pojkarna så har Jamie varit på EEG undersökning, vi väntar fortfarande på resultatet, men då han fortsatt att krampa har hans neurolog satt honom på en medicin som heter Keppra. Det är en relativt ny sort som ska ha, jämfört med andra elipepsi mediciner lite biverkningar.
Den typen av epilepsi som Jamie troligen har är en ganska sällsynt och svårbehandlad sort. Men vi får hoppas på det bästa! Man ska inte "måla fan på väggen".. ;)
Tage är det full rulle på. Det går inte att släppa honom med blicken för en sekund. Han är precis som en liten torped!
Men han är en glad kille just nu och verkar riktigt harmonisk. :)

Vi har också hunnit vara på Sweden Rock festivalen! Det var otroligt roligt att komma dit igen.. förra sommaren kunde vi inte åka, av förklarliga själ...
Jag har fått se band så som Queensryche, Mr Big och Styx.
Trooor att Styx och Mr Big får en delad förstaplats i titeln bästa band på årets festival!
Jag lägger in lite bilder jag tagit här nedanför.
Tage och Jamie var med oss ner och min kära mor följde med som barnvakt och hon fick support av våra fantastiska vänner M och B-E. Barnen var dock aldrig inne på festivalområdet.. ;) Ni kan vara lugna!

Tag hand om er mina vänner!

"Tiden är knapp. Så ha inte bråttom." - Tommy Nilsson

Hush little one with you here everything's going to be okay

Ikväll är jag ensam med Tage och Jamie.
Deras pappa har en spelning med sitt band i Trollhättan, dom går nog på scen om någon timme, så jag hoppas det är många som är där och tittar!

Tidigare i veckan berättade jag om misstanken om att Jamie utvecklat Epilepsi och att jag var väldigt ledsen. Jag insåg ganska snart att det inte håller, så jag mår lite bättre nu om än väldigt, väldigt trött. Kanske är pollenallergin som påverkar mig?
Det har varit ganska lugnt med Jamies "kramper" sen i Tisdags. Han har haft lite spattande för sig, men inget långvarigt. Amir, neurologen skrev ut "kris" medicin till oss, typ Stesolid som vi kan ge Jamie om han skulle krampa riktigt ordentligt eller bli mycket påverkad.  Det känns skönt att veta att den finns i medicinskåpet om utifall att..

Annars så håller jag på att kolla upp möjligheterna att få vara hemma med killarna lite längre än Oktober-November, då mina föräldrapeningdagar tar slut, vilket innebär att jag måste börja arbeta för att ekonomin ska gå runt. Mitt i värsta förkylningsperioden! det känns sådär att skicka iväg mina små killar, båda har ju haft ett stort och långt syrgasbehov. Och sen lille kämpen Jamie som är lite sen i sin utveckling.. Näe.. jag vill allt ha mina pojkar hemma liiite längre än Oktober-November.
Det kan ju vara så att jag kan börja jobba lite extra, helger och så?
Vi får se vad som händer, jag har precis börjat kolla upp möjligheterna.
Håll tummarna för att det kan gå att få ihop!

Igår satte jag upp en ny "lykta" på framsidan av huset, men vårat husnummer på.
Jag höll på att ramla igenom sitsen på stolen jag stod på och jag lyckades övervinna min rädsla för spindlar, tillfälligt iaf! ;)
Jag lägger in en bild här nedanför! Vad tycker ni? :)

Am I a fool going where the wind blows?

Life is tough so get used to it!

Precis just nu känns det ganska orättvist. Vi har under de senaste dagarna sett ett knepigt beteende hos Jamie. Han ser ut ungefär som om han skrattar och samtidigt spasmiskt rör huvudet. Det ser inte frivilligt ut... Idag tog vi upp detta med neurologen och Jamie gjorde också det här konstiga... Jahapp. Det blir nytt EEG.. Misstänkt epelepsi. FAN också!
Vi hade förhoppningar om att retningarna på Jamies hjärna skulle växt bort då hans Fenemal dos inte behövt ökas på väldigt länge. Och att han ligger i högriskzonen för en CP skada har vi vetat om sen tidigare... Men det gör ändå ont att höra. Det blir som en käftsmäll ungefär...
Så så är det... Det känns just nu bara piss. Jag vet att epelepsi går att medicinera. Men för sjutton, jag tyckte att det räckte så bra ändå.
Jag hoppas att vi får en tid snabbt till EEG undersökning så att vi kan få rätt mediciner till vår lille kille.

Published with Blogger-droid v1.6.8

Stora framsteg!

Jamie har vänt sig från rygg till mage, heeelt själv! Vår lille kämpe hade jag lagt på rygg på en matta för att jag skulle gå upp och hämta ngt på övervåningen. När jag kom ner ett par minuter senare så låg han på magen! Pojkarnas pappa som satt med ryggen emot Jamie trodde knappt sina ögon när han vände sig om! En sån enorm lycka! 
Jamie har också blivit mycket starkare i sin nacke, och kan nu ligga på magen och hålla sitt huvud uppe under flera minuter! Han är otroligt duktig och gör enorma framsteg just nu!

Tage har börjat resa sig upp med stöd! När vi vaknade en morgon så stod han bara där i sängen, glad som en lärka! :D Så nu kan vi inte släppa honom med blicken för en sekund.. han ska "klättra" på allt han kommer åt. ;)
På tisdag denna veckan så ska vi träffa Jamies Neurolog, Amir. Det ska bli mycket intressant att se vad han säger om Jamies framsteg.

Annars har det varit full fart.. vi håller på med fix och don i huset...
Känns som vi gör och gör...det kommer hela tiden nya projekt (därav den dåliga uppdateringen i bloggen!). Men det är väldigt roligt!

Tage njuter på uteplatsen i Lördags kväll

Jamie och hans gudmor som kom och besökte oss i Fredags!

I am not asking salvation from you, I´m just asking to be saved for a while..

Återigen, ledsen att jag dröjt så med att uppdatera bloggen!

Vi grejjar fortfarande för fullt här hemma! Nu har jag installerat en duschkabin och nytt skåp under handfatet, vilket innebar att jag fick leka rörmockare i några timmar innan jag fick ordning på det.. det är tur att det finns en huvudkran till vattnet! 

 Det finns fortfarande så mycket att göra, men jag har valt att ta det lite lugnt i ett par dagar.. det var läge för det då jag har värk i hela kroppen!

I Fredags (på långfredagen) firade vi min brorsdotter M som fyllde 18 år den 24 april!
Fantastiskt god mat bjöds det på och måånga goda skratt! Det var så roligt att träffa allesammans, det får vi snart göra om! :)

Imorgon ska vi träffa Tage och Jamies läkare, Ola Hafström på Neo mottagningen. Ola arbetade med våra små när de var inskrivna på avd 316. Han följer Neo barnen under många år efter att de skrivits ut, och det är flera månader sedan han träffade pojkarna. Det ska bli roligt att träffa honom och se vad han säger om våra små guldklimpar!
och imorgon ska vi äntligen till Habiliteringen med Jamie för första gången! Det ska verkligen bli intressant att träffa sjukgymnasten och höra vad vi kan göra för att hjälpa Jamie! Tänk på oss lite mellan klockan 11 och 15 imorgon.. jag ska försöka uppdatera er imorgon kväll om hur det gått! :)

Tage pratar med pojken i spegeln hemma hos min bror E  

Jamie och M <3

Tage & W <3

Arg!

Ligger här och kan inte somna. Jag har just blivit så fruktansvärt upprörd, tvärförbannad, jätteledsen, och framför allt fruktansvärt besviken. Jag kan inte berätta om vad, men det är precis så jag känner nu. Somna gott tips någon? Förutom att krypa upp på killens arm.. Han sover redan.. <3

Published with Blogger-droid v1.6.8

Fairy tales are more than true

Fairy tales are more than true: not because

the tell us that dragons exist, but because

they tell us that dragons can be beaten

- G.K Chesterton

Badkarsrally och vårkänslor!

Jag är ledsen att jag inte skrivit på ett tag! Ni kanske undrar vart jag tagit vägen.. ;)

Det har varit full rulle här.

I lördags var barnens pappa, pojkarna och jag och tittade på det årliga "Badkarsrallyt" i Säveån! Det var riktigt roligt att titta på galningarna som med hjälp av ett badkar (eller flera) och lite fantasi ska ta sig ifrån Kåhögsbron till Kyrkobron.

Det var första gången jag såg detta, det var en riktig höjdare!
Efter att vi sett några ekipage flyta, eller paddla förbi så knallade vi bort till inredningsbutiken Nordik och tog en fika. :)

Annars har jag grejjat mycket här hemma.. vi håller på att "mini" renovera köket.. Just nu håller jag på att byta handtag på alla luckor och skåp. Känns som att de aldrig tar slut! Men det kommer bli väldigt bra när det är färdigt. Jag lovar lägga upp bilder när vi är helt klara.

Ni vet den filmen "The Lovely Bones" som jag skrivit om i ett tidigare inlägg, den är baserad på en bok skriven av Alice Sebold. Igår bestämde jag mig för att jag måste läsa boken också! Nu finns den i min ägo och jag har läst några kapitel.. den är helt fantastisk!

Ni kan klicka på bokbilden för att se trailern till filmen.

Jag är så glad för nu har våren äntligen kommit på riktigt! Vi har suttit ute och njutit en bra stund barnen och jag nu på eftermiddagen. Helt underbart!

Jag är också glad för två vänner till mig har hittat varandra, de är verkligen varandras "soul mate"!

I & T jag önskar er all lycka, ta hand om varandra!

Jag hoppas att vi får möjlighet att träffas snart! :)



Jamie



Jamie och jag

  

Jamie på Nordik



Låååångt borta i Säveån kan ni se två badkar komma flytande!



Tage myser med sin pappa på Nordik



Flickan Från Ovan